Elsa Wendel Adalbéron

Om ADHD og medisinering


Janne Larsson, svensk forsker/skribent, har avslørt at så å si ingen psykiatere sendte inn bivirkningsmeldinger til det svenske legemiddelverket.

http://jannel.se/Slutrapport.LV.BiverkningsrapporteringADHDpreparat.pdf      Manglende rapportering av bivirkninger - ADHD-preparater 

Ritalin skulle opprinnelig ikke gis til barn og ungdom fordi de er så emosjonelt labile. Men en gang i 1960-årene endret denne praksisen seg, og det begynte i USA. Senere kom det også hit til Norge. Nå er Ritalin og andre tilsvarende midler standardbehandling for barn og unge som får diagnosen ADHD. Det alvorlige er at bivirkningene er mye mer skadelige enn foreldre får vite om.

Dette skriver lege og psykiater Grace E. Jackson om sentralstimulerende midler som metylfenidat (virkestoffet i Ritalin og Concerta) :

"Et av de mest utforskede fenomen i toksikologi (giftlære) er den oksidative ødeleggelsen som forårsakes av amfetamin og andre sentralstimulerende midler. Det er ingen forskjell på gatedop og lovlig foreskrevne medisiner. I begge tilfelle frigjøres dopamin inni og/eller utenfor de dopaminproduserende cellene i hjernen. Dette resulterer i dannelsen av frie radikaler som så i sin tur ødelegger lipidene, glukosen og proteinene som finnes i alle cellevegger og organeller, inkludert mitokondriene og  arvestoffet (DNA) i cellekjernen.  Til syvende og sist resulterer dette i ødeleggelsen av nerve-endene og kan føre til celledød." 


http://jannel.se/VR.EliasErikssonAntidepressivadnr%204.2-2017-5901.pdf

Hur kan läkemedelsbolaget Lundbeck få bestämma den av Vetenskapsrådet (VR) finansierade forskningen om antidepressiva på barn och vuxna? (dnr 4.2-2017-5901) 31 oktober 2018 • Ett avtal som säger att läkemedelsbolaget måste godkänna professor Elias Erikssons forskningsresultat om antidepressiva (Cipramil) vid Göteborgs universitet innan någon form av publicering får ske (censurfunktion). • Ett avtal som säger att data om det antidepressiva medlet (Cipramil) är konfidentiella och bara får publiceras av forskarna efter godkännande av läkemedelsbolaget. • Ett avtal som säger att läkemedelsbolaget har rätt att säga upp avtalet av vilket som helst skäl, när som helst. • Ett avtal som säger att universitetet är skadeståndsskyldigt till läkemedelsbolaget för de eventuella förluster som bolaget kan åsamkas genom forskningen. • Ett avtal som ”inte fanns”, men som efter nästan ett år av rättsliga strider plötsligt visade sig existera. • Och allt det här i ett forskningsprojekt som finansierats med 8 miljoner av offentliga medel av statliga Vetenskapsrådet, och som presenterats som utfört av ”oberoende forskare”. Vi pratar här om det forskningsprojekt som farmakologiprofessor Elias Eriksson utför vid Göteborgs universitet (GU) sponsrat med 8 miljoner av VR, med 1,8 miljoner av AFA försäkring och med 1 miljon av Hjärnfonden. Ett projekt i vilket ”oberoende forskare” skulle göra läkemedelsbolagens forskning om antidepressiva medel till föremål för ny analys. VR säger sig hylla öppenhet och transparens i forskning, och än mer så i den av myndigheten finansierade forskningen, får det antas. Men i ansökningshandlingarna om forskningsanslag från Elias Eriksson kan vi ingenstans läsa om det avtal Eriksson ingått med läkemedelsbolaget Lundbeck om att bolaget har bestämmanderätt över de forskningsresultat som han och kollegor kan tänkas komma fram till vad gäller bolagets antidepressiva medel Cipramil. Det är som om det viktiga avtalet inte finns. Det fanns inte heller när undertecknad med stöd av offentlighetsprincipen begärde att få ut allmänna handlingar runt forskningsprojektet. Efter nästan ett år av rättsliga strider (internrevisionen på GU, JO och kammarrätten) dök det plötsligt upp och kunde motvilligt utlämnas. Avtalet med Lundbeck är, för universitetets del, undertecknat enbart av professor Elias Eriksson, men vid uppföljning berättar universitetet att det var känt för aktuella chefer – samma chefer som under hela rättsprocessen och till JO låtsats som om den här handlingen inte fanns! Jag vände mig till VR om Erikssons forskningsprojekt redan i maj 2017 – innan det ovan beskrivna avtalet var känt http://jannel.se/BrevVR.Antidepressiva.2017.pdf (1) Jag fick som svar (Jönsson) att myndigheten inte såg någon ”anledning att ifrågasätta bedömningen [av forskningsplanen] och det efterföljande beslutet att finansiera projektet” trots de alarmerande data jag lagt fram. I mitt brev lovade jag återkomma när den rättsliga processen avslutats och mer var känt om projektet och överenskommelserna med läkemedelsbolagen.
Nu är det alltså känt att Elias Eriksson inför det här projektet s skrev ett avtal med läkemedelsbolaget Lundbeck som gav bolaget bestämmanderätt över forskningsresultaten (runt bolagets antidepressiva medel Cipramil). Vi har alltså en situation där Lundbeck kräver att få läsa och godkänna vad Eriksson och kollegor kommit fram till innan detta publiceras i en vetenskaplig tidskrift, eller för den delen, delges Vetenskapsrådet. I vanligt språkbruk kallas det här censur; ett innehåll som misshagar den instans som har censurrätten får inte publiceras. Om nu Elias Eriksson – mot all förmodan (se min tidigare skrivelse) – skulle ha kommit fram till att läkemedelsbolagets data om Cipramil inte alls visade det som bolaget under alla år påstått, utan visade en avsaknad av eller minimal positiv effekt med mycket klara skadeverkningar, så kunde Lundbeck bara bestämma att det här inte fick publiceras. Man kunde vidare, i en sådan situation, omedelbart dra in forskarnas rätt att använda data om preparatet, genom att säga upp avtalet. Och om Eriksson – än mer otroligt – i alla fall gick vidare och publicerade sina negativa data om Cipramil, så hade Lundbeck enligt avtalet den fulla rätten att få skadestånd från Göteborgs universitet för den ekonomiska skada som bolaget åsamkats genom en negativ framställning av dess antidepressiva medel. Låter det här alltför otroligt? Nåväl, vi tittar i vad som står i det faktiska avtalet: ”H Lundbeck 110328”. Och vi läser under punkt (2.3) att villkoret för att läkemedelsbolaget ska ge Eriksson tillgång till studierna om Cipramil är att han, när han är färdig med projektet (”upon completion of the Research Project”), lämnar en slutrapport till Lundbeck (”submit a final concluding report to Lundbeck”), att denna rapport måste lämnas till bolaget så snart som möjligt (”be provided to Lundbeck as soon as practicably possible following completion of the Research Project”), och att detta inlämnande till Lundbeck av forskningsresultaten måste ske innan någon form av publicering av resultaten, så att Lundbeck får möjlighet att göra en granskning av desamma (”in all cases prior to any publication by University allowing Lundbeck a peer review of the Final Report”). [Kursivt här]